TV4:s Kalla fakta har granskat Klarna Bank AB i ”Klarna och mirakelpillren”. Finns på TV4 Play. Med anledning av granskningen är vi några experter, bland annat Stefan Lundberg och jag, som uttalar oss. Stefan i programmet och jag var med i TV4 Nyheterna i måndags den 23 februari.
Vad betyder det jag sa? Här kommer lite mer bakgrund; se det som en faktaruta.
Först vill jag meddela att jag har min bakgrund också som adjunkt (inte bara som kammaråklagare) då jag utbildat både blivande poliser och poliser som var i tjänst om bland annat reglerna om rapporteringsskyldighet enligt Polislagen och förundersökningsplikt enligt Rättegångsbalken.
I mitt arbete med just penningtvättsfrågor gör jag det utifrån
1) det civilrättsliga regelverket med främst Penningtvättslagen (PTL) som utgångspunkt,
2) den straffrättsliga lagen om penningtvätt och
3) andra straffrättsliga regler – främst brottsbalkens bedrägeribestämmelse.
Mina citat i TV4 med en förklaring:
1️⃣”Att Klarna har ett jätteansvar här; och de måste förstå att de ska agera den här grindvakten – de ska vara de där jobbiga som faktiskt sätter stopp.”
🟰 Står uttryckligen i PTL (3 kap. 1 § första stycket) om förbud mot affärsförbindelser och transaktioner vid otillräcklig kundkännedom. Med det följer bland annat att du måste förstå din kund och vad den gör ”på riktigt” – och är det komplexa upplägg; ja, då behöver du matcha ditt kundkännedomsarbete så att du verkligen klarar av att hantera risken ”på riktigt”.
2️⃣ ”Att de måste agera om de får in varningssignaler från kunder.”
🟰 Här var det trovärdiga varningar. Och kravet att agera kommer från kravet om ett riskbaserat arbetssätt enligt PTL. Arbetet måste vara dynamiskt avseende både blivande som befintliga kunder.
3️⃣ ”Att det finns förutsättningar att utreda det här straffrättsligt med reglerna i rättegångsbalken om förundersökningsplikt om det finns anledning anta brott under allmänt åtal.”
🟰Först: varje polis har en rapporteringsskyldighet enligt 9 § första stycket Polislagen när denne får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal. Till det finns en förundersökningsplikt enligt 23 kap. 1 § första stycket i Rättegångsbalken om att en förundersökning skall inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Vi behöver veta vad som menas med ”anledning anta”. Det är ett så kallat beviskrav och om det finns då ”skall” en förundersökning inledas. Det handlar om mycket svaga misstankar så snart misstankarna avser något som objektivt sett kan vara ett brott. Det krävs inte att någon gärningsperson utpekas och detaljerna i gärningen behöver inte heller vara kända.
4️⃣”Sådana brott finns det här.”
🟰 Brott som jag menar att det objektivt finns ”anledning anta” (kom ihåg det mycket lågt ställda beviskravet) och som också är under allmänt åtal: näringspenningtvätt och medhjälp till bedrägeri.
Jag ser fram emot fortsatta konstruktiva dialoger om detta.
Tack för nu!
Marie Wallin
Rätt Nu AB
