I går den 26 september på Financial Fraud Forum i Stockholm fick jag, som en av talarna, under rubriken Fem frågor om brottet bedrägeri möjlighet att under en intensiv halvtimme redogöra för vad som verkligen gäller – fakta alltså – för brottet bedrägeri.
De fem frågorna:
- Har du hört talas om/blivit utsatt för ett bedrägeri den senaste veckan?
- Måste ett bedrägeri alltid ske med ett vilseledande?
- Måste ett vilseledande alltid ske med ett aktivt ljugande?
- Spelar det någon roll om bedragaren inte får egen vinning av brottet?
- Måste du följa ett kreditavtal om det kommer fram att krediten löses med bedrägeripengar?
Tack vare att jag fick detta utrymme – och tack vare att dagens värd och moderator Tilde de Paula Eby uppenbarligen aktivt lyssnat på mig – fick jag också möjlighet att rätta till/ge replik på ett felaktigt uttalande som skedde efter min programpunkt.
Det kom sig nämligen så att en av de andra deltagarna, bara några minuter efter att jag redogjort för fakta, avfärdade det som jag just sagt om frågeställning nummer 5 som att det inte stämde med uttalandet ”det råder det delade meningar om”. Det gällde alltså fråga nummer 5. ”Måste du följa ett kreditavtal om det kommer fram att krediten löses med bedrägeripengar?” Där svaret är NEJ.
I min presentation förmedlade jag alltså juridisk kunskap. Jag förmedlade fakta. Jag gjorde det med hänvisning till vad som gäller. Och med det sagt: det är helt fel att avfärda det med att det skulle råda delade meningar om det. Om detta tvistar nämligen inte ”de lärde”. Möjligen att personer som inte är ”de lärde” i sammanhanget inte vet vad som gäller och därför ”tvistar” mot bättre vetande när de ska hantera sina praktiska dilemman – men vi som i sammanhanget kan anses vara ”de lärde”, vi som kan straffrätt, processrätt och civilrätt och hur dessa rättsområden hänger ihop, vi tvistar inte ett dugg.
Det finns nämligen en allmän rättsprincip om detta: att ingen är förpliktad att fullgöra en prestation om detta innebär att han eller hon begår en straffbar handling.
Jag hänvisade även till denna rättsprincip i en särskild bild under mitt föredrag. Jag valde rubrik till bilden med en förkortning som jag vet att vi var många som använde under juridikstudierna när något var extra centralt. VSF (Viktigt Som Fan) för det är vad det här är.
Det var också den princip som Högsta domstolen citerade och använde i sin fällande straffrättsdom om näringspenningtvätt från augusti 2023 genom avgörandet NJA 2023 s. 708 ”Advokatens överföringar”. Något som jag också tog upp under min programpunkt i går enligt följande tydliga bild.
Tänk om fler aktörer i samhället kände till denna princip. Tänk om fler började tillämpa den. Då skulle vi få till en riktig effekt i arbetet mot att det tvättas brottsvinster inom den legala delen av samhället.
Så – läs gärna på! Se till att bli en av ”de lärde” i sammanhanget och se att om just detta råder det inte delade meningar; om just detta tvistar vi inte alls.
