I dessa blomstrande tider för de kriminella i Sverige: lite kortfattad hjälp
till dig som
1) verkligen v i l l säga nej till samarbeten och kundrelationer med aktörer du trots fråga på fråga på fråga inte får grepp om (du får bara fler frågor)
och till dig som
2) verkligen v i l l säga nej till finansiering som du inte kan spåra trots, precis som under punkten ovan, du ställer fråga på fråga på fråga och du får bara fler frågor.
Vill du säga nej till det här? Det finns ju annat också; men om vi börjar med de här två punkterna. Och vill du säga nej till det på riktigt; inte för att du måste för att ”det står i en lag”. Utan för att du vill.
Du kan säga nej! Och med stöd av två supereffektiva – men tyvärr (ännu) kraftigt outnyttjade – verktyg som är en del av en helhet. Du måste behärska båda. Och om du gör det?
Du kan störa den kriminella ekonomin.
Du kan skydda din verksamhet från onödiga risker.
Du kan bli stark och fri i dina affärsbeslut.
VERKTYG 1: Den allmänna rättsprincipen.
Den finns i den stora cirkeln. Den har ju funnits länge i svensk rätt och jag har föreläst, utbildat och skrivit om den sedan 2020 som ett kraftfullt NEJ- verktyg att använda. Men – som jag berättat tidigare – blev jag ofta avfärdad med att ”för flummigt”. Så spolar vi fram till augusti 2023 och Högsta domstolens fällande dom om näringspenningtvätt i ”Advokatens överföringar” där HD skriver om den. (Hurra!) Sedan dess kan jag hänvisa till att ”HD skriver också om den” och då finns den lite mer tydligt.
Dags att börja använda den? Men du ser att du måste veta vad en ”straffbar
handling” är för att kunna göra det rätt. Och det leder oss in på:
VERKTYG 2: Straffrätten.
Du måste kunna din straffrätt för att veta vad som är en ”straffbar handling”;
för det är det som förutsätts för ett korrekt NEJ. Jag har i den här modellen
valt ut fyra möjliga straffbara handlingar som du skulle kunna hamna i om du
inte säger NEJ.
Medhjälp har jag tagit genomgående som ansvarsroll – och det är ju att ”främja en kriminell gärning med råd eller dåd” – men det kan ju också handla om att agera som gärningsperson, likt advokaten i ”Advokatens överföringar”, som dömdes som ”den som utfört” den straffbara handlingen (i det fallet brottet näringspenningtvätt).
Så: se till att ha koll på KYC som i ”Know Your Criminal Law”. För om du kan den: den hjälper dig!
Och Rätt Nu finns här för att hjälpa dig
med vad som kan vara en ”straffbar handling” i alla möjliga sammanhang.
