Det blir tyvärr ofta fortfarande fel när jag l ä s e r om hur brottet näringspenningtvätt beskrivs.

Det blir ofta även tyvärr fel när jag h ö r om hur brottet näringspenningtvätt beskrivs.

Nu har brottet funnits i snart 12 år (vi fick det som brott i Sverige den 1 juli 2014) och visst är lagrummet inte det enklaste att läsa men tack vare Högsta domstolens pedagogiska beskrivningar i framför allt två a v g j o r d a brottmål från 2022 respektive 2023 – de straffrättsliga rättsfallen ”Näringspenningtvätten i Dackom Bygg” och ”Advokatens överföringar” – finns det verkligen alla möjligheter att få det rätt nu.

• Det gäller då ”bara” att också förstå vad det var Högsta domstolen prövade i dessa två fall så att rätt slutsatser dras.
• Det gäller också att förstå vad det är som Högsta domstolen k o m m e r att pröva nu under våren 2026 i det civilrättsliga fallet om försäkringsersättning vid sakförsäkring. Det rättsfall som HD meddelat beslut om prövningstillstånd för med målnummer T 2545-25. (Håll utkik efter det inlägg jag snart kommer att publicera och som enbart kommer att handla om detta.)
• Det gäller givetvis också att förstå vad den allmänna rättsprincipen att ingen är förpliktad att fullgöra en prestation om detta innebär att han eller hon begår en straffbar handling har för betydelse i detta sammanhang.

Jag gör fortsatt det jag kan med att sprida fakta och kunskap.

1. Min bok finns fortfarande att köpa genom Studentlitteratur – den är fortsatt högst aktuell.

https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/juridik/juridik—allmant/penningtvatt-och-straffratten/

2. Maries sommarskola om penningtvätt och bedrägerier från 2024 finns fortsatt helt kostnadsfri att ta del av på YouTube genom kanalen som Rätt Nu AB har där. Den är fortsatt också högaktuell.

Rätt Nu – YouTube

3. Jag gör inlägg som nu i dag fredagen den 13 februari 2026 och jag pratar och utbildar och föreläser fortsatt – som här i Göteborg i oktober 2025 i ett uppdrag att på ett så träffsäkert och lärande sätt som möjligt i ett eventsammanhang (som också skulle vara festligt) tala om brottet näringspenningtvätt under följande rubrik:

Näringspenningtvätt – det dolda hotet mot ditt företag

Vad gäller – och vad gäller inte – då? 

1. Brottet näringspenningtvätt kan handla om att hantera lagliga medel och laglig egendom. Det handlar alltså inte om att medverka till bevisad penningtvätt (det är just det som är kärnan i brottet; att det inte behöver bevisas någon konkret penningtvätt eftersom det står ”skäligen kan antas” som objektivt rekvisit). Se till exempel det rättsfall från 2019 som jag i min bok döpt till ”De lagliga kosttillskotten”.
2. Brottet näringspenningtvätt kan ske i ett enskilt och privat sammanhang och då heter det ringa näringspenningtvätt; inte för att summan/värdet av egendomen är ringa utan för att det skett i ett enskilt sammanhang. Det behöver alltså inte handla om att brottet skett i näringsverksamhet eller i större omfattning (se paragrafens tredje stycke andra meningen med skrivningen ”i annat fall”). Att som privatperson hantera till exempel kontanter med ett bevisat ”klandervärt risktagande” är alltså också att begå detta brott. Se till exempel det rättsfall från 2020 som jag i min bok döpt till ”Miljonerna från Egypten”.
3. Brottet näringspenningtvätt är ett uppsåtligt brott. Det handlar inte om vad du som agerat/inte agerat borde ha insett (då är vi inne på en oaktsamhetsbedömning och det är fel för detta brott). Det handlar istället om vad du som agerat/inte agerat insett och hur du hanterar denna insikt. Och det räcker med ett så kallat likgiltighetsuppsåt för att kunna dömas och det är den ”lägsta” uppsåtsformen (jämför med avsiktsuppsåt och insiktsuppsåt).
4. Brottet näringspenningtvätt handlar inte om att en gärningsperson ska behöva inse att det fanns en risk att pengarna kom från brottslig verksamhet (det är återigen det som inte behöver bevisas för brottet näringspenningtvätt). Se igen vad som står i paragrafen om att det räcker att ”det skäligen kan antas”. Och läs på vad Högsta domstolen skrivit om innebörden av ett ”klandervärt risktagande” och ”kvalificerade omständigheter”. Se till exempel i ”Advokatens överföringar” att där begick ju advokaten brottet med pengar som hans klient fått genom en insättning från Kronofogdemyndigheten.
5. Rättsfrågan i målet ”Advokatens överföringar” var följande: ”Målet gäller framför allt frågan om en överföring som en advokat enligt klientens anvisningar gör från ett klientmedelskonto kan utgöra brott enligt lagen om straff för penningtvättsbrott. I målet aktualiseras också frågor om vad som krävs när det gäller den tilltalades uppsåt.” Frågan i målet var alltså inte om två överföringar från ett klientmedelskonto som en advokat, i enlighet med klientens anvisningar, lät utföra utgjorde näringspenningtvätt.  

Nej, jag säger inte att rättsläget är klart.

Men det går att skriva och tala rätt om brottet i sig för det.

Fortfarande ser vi att Riksåklagaren i sin skrift ”Prioriterade prejudikatfrågor” efterlyser mer vägledning i praxis. Att det behövs för att verkligen kunna använda brottet, så att säga, ”rätt” i praktiken. Riksåklagaren skriver alltså fortsatt att det behövs att Högsta domstolen ska komma med vägledande uttalanden om vilken typ av omständigheter som krävs för att kontotransaktioner skäligen ska kunna antas vara vidtagna i penningtvättssyfte.

Jag kommer för egen del noga följa det civilrättsliga målet som HD beviljat prövningstillstånd i, som jag inledningsvis nämnde här, om försäkringsersättning vid sakförsäkring. Jag kommer som sagt också snart att återkomma till det i ett eget inlägg där jag även kommer att klargöra en del om den allmänna rättsprincipen som jag ibland också läser lite fel tolkningar av.

Till dess: tack för nu! Och ha en bra fredag den 13:e!

Marie