Polismyndighetens beslut till företagaren som precis utsatts för ännu en stöld i sin butik var tydligt: ”Förundersökningen läggs ned”. Beslutet att inte få ut uppgiften om identitet på gärningspersonen var lika tydligt: ”Polismyndigheten beslutar att avslå begäran.”
Företagaren i det här fallet hade gjort just det som är så viktigt, han hade polisanmält stölden – det är det tyvärr inte alla företagare inom handeln som gör. I trygghetsbarometern för Q4 2023 från Svensk Handel, publicerad den 10 januari nu i år, står att 80 procent av alla stölder under perioden inte polisanmäldes.
Fallet var solklart: personen passerade kassan utan att betala för en mängd varor, värda 1315 kronor, som lagts i en sportbag.
Det visade sig sedan att personen var under 15 år.
Med den omständigheten som grund lade Polismyndigheten, helt rätt, ned förundersökningen. Det var den brottsutsatte företagaren med på; men att Polismyndigheten vägrade lämna ut uppgiften om identitet på den som stulit – det var han inte med på. Han behövde uppgiften för att kunna kräva det skadestånd som han, enligt lag, hade rätt att få av vårdnadshavarna.
Annars, menade han, blir han ju rättslös.
Företagaren överklagade därför beslutet till Kammarrätten; men den höll med Polismyndigheten: ”Avslår överklagandet.”
Företagaren gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. För att få ett mål prövat där krävs prövningstillstånd och bara 1-2 procent av de cirka 7000 mål som domstolen tar emot varje år får det.
Företagaren fick det.
Högsta förvaltningsdomstolen – med de fem dömande justitieråden – var sedan mycket tydlig i sin dom (HFD 2023 ref. 29): ”Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet och beslutar att Polismyndigheten ska lämna ut de begärda uppgifterna.”
Vad lär vi oss av detta?
- Att det, från ett brottsofferperspektiv, inte är något som helst fel på sekretessreglerna.
- Att felet i stället låg i hur Polismyndigheten använde reglerna i det här fallet.
- Att det här inte kommer att ske igen, eftersom det nu finns ett prejudikat.
Företagaren fick rätt. 19 månader efter brottet. För att han orkade.
För det handlar om ork och uthållighet.
Det handlar också om att företagaren identifierade vad som direkt borde ha gjorts av Polismyndigheten. Han hittade rätt träd och skällde vid det exakt så länge som krävdes.
Vaddå rätt träd?
Jo, jag tänker på det engelska talesättet ”be barking up the wrong tree” i meningen att det ska du inte göra. Inte skjuta hagel och klaga på myndighetsbeslut och domar ”för att du kan” – då är du troligen vid fel träd. Skäll inte. Men om du med precision hittat rätt träd: skäll!
Det är faktiskt även så med hundarna jag tränar. Jag tänker på min Mowgli av rasen Mudi, som anses tillhöra de ”smartaste raserna”. Han skäller inte vid fel träd; det vore för honom ett slöseri. Men vid rätt träd – där ger han sig inte.
Var smart. Skäll vid rätt träd. Det kan löna sig.
