Och inte till vilken tidning som helst – utan till Compliance Nytt

Och inte tillsammans med vem som helst heller  – utan ihop med Hasse Brontén

Hasse som för övrigt är min favorit, alla kategorier, att prata juridik och regler med

Bilden är från Moderna Museet den 21 oktober 2025 då jag och Hasse Brontén hade förmånen att få prata juridik, regler och nyheter inom ”Krim” på vårt sätt under konferensen Credit and Management Compliance Awards.

Det här med Compliance – vad är det då? För mig i denna text nu, alltså

Nu gör jag det enkelt för mig och menar här och nu med Compliance det svenska språkets motsvarighet: regelefterlevnad och de regler som jag vet finns inom den svenska straffrätten och straffprocessrätten. Och det är om det jag skriver nu; i ett smalare perspektiv och med koppling till att följa reglerna i straffrätten.

Och jag vet att det är viktigt att berätta och vara tydlig med det. Eftersom Compliance i ett bredare perspektiv handlar om ”en intern process som företag använder för att anpassa det organisatoriska handlandet till tillämpliga normer” och som därmed också innefattar ställningstaganden kring bland annat etik, teknik, affär, kultur och en organisations totala styrmix. Denna bredare beskrivning har jag tagit från en mycket relevant lärobok från Studentlitteratur på området: Introduktion till compliance av Olof Arwinge och Viveka Strangert som jag varmt rekommenderar dig att läsa för övrigt.

Om vi nu går tillbaka till mitt sätt att just nu ta mig an detta med regelefterlevnad. Som jurist är regler en naturlig del av mitt sätt att tänka och vara i mitt arbete. Jag ser regler som något positivt i sig. En trygghet. Även om jag inte alltid behöver hålla med om dess innehåll; men att reglerna ändå finns där att utgå från ger mig en säkerhet i att jag finns i en demokratisk rättsordning. Sedan gäller det att veta hur/om jag får använda en regel i den situation jag är i. Och om jag får tolka den? Om jag rentav bör/ska tolka den? Hur i så fall?

Inom civilrätten där jag verkat en hel del – både praktiskt som bolagsjurist och på advokatbyrå och i min roll som universitetsadjunkt vid Stockholms universitet – vet jag att det finns utrymme att tolka bestämmelser och regler. Analogier är till exempel tillåtna och det finns möjligheter att vara kreativ. Det är med andra ord ibland svårt att förutsäga exakt vad som gäller, om jag förenklar det.

Inom straffrätten, som jag också varit verksam i under många år nu, finns det jämfört med civilrätten däremot väldigt lite utrymme att vara kreativ i sin tolkning av en regel eller att fylla ut den med innehåll från andra delar av juridiken – där finns kravet på förutsebarhet och det är legalitetsprincipen styr. Det ska vara svartvitt kring vad som är straffbart och inte och det ska vara enkelt att förstå vad som gäller.

Men så kommer vi in på specifika brott: brottet bedrägeri till exempel. Och det är det jag kommer stanna upp vid nu.

Om jag vill vara säker på att jag själv och/eller mina medarbetare i en verksamhet inte ska medverka till ett bedrägeri måste jag ju såklart först veta vad som gäller enligt regeln om bedrägeri. Med andra ord: för att kunna vara Compliant i förhållande till regeln (straffbestämmelsen) om brottet bedrägeri behöver jag först verkligen kunna regeln.

Så: hur begår man egentligen brottet bedrägeri?

Vad krävs? Vad räcker? Svaret ska vi ju finna, enligt legalitetsprincipen, i själva straffbestämmelsen i brottsbalken och där ska det tydligt framgå. Vi läser 9 kap. 1 § första stycket BrB:

”Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.”

Jag har arbetat så mycket med detta brott och som mest skarpt i rollen som förundersökningsledare och processande åklagare i domstol och då med uppgift att se om det finns bevisning avseende de här objektiva rekvisiten som kommer att hålla för en fällande dom i ett konkret fall. Då måste jag veta exakt vad varje ord betyder i bedrägeri-paragrafens mening. Och jag vet det. Och det är inte så himla enkelt att det bara är att läsa den här paragrafen rakt av, ska jag säga. Och jag kommer inte i denna korta skrift kunna bena ut det fullt ut heller; men jag vill skicka med det viktigaste som jag oftast hör blir fel.

Jag väljer i denna skrift nu att fokusera på endast ett av orden, ett av rekvisiten, nämligen ”skada”. Jag ser nämligen och hör nämligen så många som pratar och skriver om bedrägerier och ”Fraud” och som verkar tro att ”skada” betyder att det måste ha uppstått en konkret och faktisk ekonomisk skada i det enskilda fallet för att ett bedrägeribrott ska ha skett. Fel! Fel! Fel! (För att citera Brasse Brännström i Fem Myror Är Fler Än Fyra Elefanter.)

Vi som kan vår straffrätt vet – både från förarbeten och från Högsta domstolen (senast genom rättsfallet NJA 2024 s. 763 ”Bolånebedrägeriet” från den 20 november 2024) –  att begreppet ”skada” i bedrägeri-paragrafen inte betyder att det måste ha uppstått en konkret, ekonomisk skada i det enskilda fallet för att det ska vara fråga om ett fullbordat bedrägeri: det räcker med ”en beaktansvärd risk för slutlig förlust”.

Så med detta sagt: för att kunna vara regeltrogen måste du först såklart känna till regeln i sig. Sedan vad den egentligen innebär. När det kommer till straffrätt och att vara Compliant mot straffrätten i ett brottsförebyggande arbete är det verkligen mitt starka råd att ta hjälp av någon som kan straffrätt.

• Så att du verkligen förstår, till exempel, hur snabbt ett bedrägeribrott blir fullbordat (som det heter på juristspråk): att ”skada” inträffar långt tidigare än att en bevisad ekonomisk förlust verkligen inträffat.
• Så att du verkligen kan säkerställa att du och dina medarbetare inte hamnar i att medverka till ett brott, ett bedrägeri till exempel, genom att ”främja det med råd eller dåd”.
• Så att du verkligen arbetar rätt med dina risker och att det här med att vara Compliant även mot straffrätten blir värdeskapande på riktigt.

Tack för nu! Jag hoppas att vi kommer att fortsätta dessa viktiga diskussioner

tillsammans även under 2026!

Marie Wallin

Rätt Nu AB